Projekt försvara

GMU i Skövde projekt försvara:
Jag är godkänd och det är det viktigaste. Hur jag blev det kvittar, men jag är det. Under de här 3 veckorna har jag kastat handgranat, testat gasmask i tårgaskammare, stridit från eldställning både torrt, löst och skarpt, skjutit på skjutfält, sovit i tält, sprungit i bäckar. Allt med diverse blandade känslor, oftast har jag dock varit trött. Gjort det jag ska, men sovit så fort jag har fått tillfälle. Tröttheten har dock blandats med flertalet befriande skratt som har gjort dagarna lättare. Och det är just dem som vi - i alla fall jag - lever på. Utan att få tillfället att släppa den strikta tjänsteminen under några sekunder och njuta av det bra i livet så hade jag hoppat av för länge sedan.
 
När knäna är blåa, man är blöt in till bara skinnet och ska sova i tält hela natten då är inte motivationen på topp precis. Den tiden är också bland den jobbigaste jag har gjort. Nog för att jag försöker vara positiv eller så håller jag tyst så finns det andra som inte kör med den taktiken. Och vi är en grupp, en grupp som lever tätt på varandra och det tär på krafterna om någon väljer sig själv före gruppen eller klagar på hur jobbigt det är. Men man lär sig att lösa problem på en helt annan nivå än vad man någonsin gör civilt. Det tar jag med mig som en nyttig erfarenhet vidare i livet.
 
Just det, att få ett annat perspektiv på livet och inse hur bra vi har det i Sverige det tror jag att vi alla skulle behöva testa på. Inte bara att torka kläderna över kaminen under natten utan att lära sig samarbete, för utan att kunna samarbeta med andra människor kommer man inte långt och det tror jag att vi glömmer allt för ofta när vi stressar genom livet mot nya mål.
 
 





Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback