Då var Dilko igångsatt igen! Började med att jogga igång honom nere på banan igår. Han var helt underbar! Vet inte om det var vilan, bytet av bettet eller jag som gjorde att vi helt plötsligt klev över den där tröskeln. Vilan gjorde honom säkerligen gott och han trivs ganska bra med sitt äpplebett. Att jag sedan rätade upp mig och inte lät honom dra mig ur sadeln gjorde antagligen sitt till. Jag är helt hopplös som trots bättre vetande alltid hamnar framåtlutad när jag rider, främst unghästar. Klart att det då gick bättre när jag rätade upp mig och drev honom fram till bettet. Försökte tänka på allt klokt som min tränare sagt osv och fick en helt annan häst. Dilko hade plötsligt gång och orkade bära sig själv så väl som en 3-åring nu orkar med det. Han blev lite tung i handen men det ser jag som ett mindre problem jag kan börja plocka upp efter hand nu när jag vet hur jag ska få honom att aktivera bakbenen ordentligt!

 

Idag blev det istället en tur i skogen. Mamma var så snäll och longerade av honom all energi först, vilket idag var välbehövligt. Sedan skötte han sig exemplariskt ute i skogen så jag var väldigt nöjd efteråt. Nu så ska jag låta honom vila en dag så att vi inte hamnar i samma sits som förra gången med en allt för trött häst. Vi skrittade ju inte runt hela rundan direkt även om den faktiskt var förhållandevis lugn (;