Buffy the Vampire Slayer

Jag har skaffat Netflix. Så vet alla det. Och givetvis så passade jag på att börja droga en ny serie. Den här gången har jag fastnat för Buffy the Vampire Slayer. Jag har sett en hel del avsnitt tidigare (innan vampyrhysterin med Twilight) men kände att det var dags att se alla nu. Och det här råkar vara en serie helt i min smak. Vampyerna är onda varelser utan själ som dödar för att överleva, är bara ute på nätterna och brinner upp av solsken (nä, de glittrar inte lite vackert...). Huvuvdpersonen är en liten tjej som lätt slår ner en vampyr och avslutar med att sätta en träpinne genom hjärtat och poff så dog den vampyren. Som om inte det räcker så blir hon kär i världens snyggaste vampyr (som av en händelse råkar ha en själ).
Angel i bakgrunden och Buffy.
 
Så jag har lite att göra innan jag har hunnit plöja igenom alla 145 episoderna. Men jag är på god väg. Och så kommer jag snart uppleva den där tomheten när jag plötsligt förstår att det är slut... Det tar vi då.
Just det, vampyrerna får liksom "konstiga" ansikten när de ska döda någon, eller är arga typ. Och då blir ju inte ens Angel snygg längre...
 
 
 




Superfin blogg du har!
Kika gärna på mitt senaste inlägg om du har lust. Skulle vara kul om du ville ge din åsikt :)
Kram

2013-07-16 // 17:13:14

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback