Det var lite för roligt ett tag...
Jaha, då kan man kort sammanfatta dagen såhär: Det höll på att bli tårta idag. Dilko var en smula pigg och tyckte det var lite väl skojigt att komma ut i skogen och få springa av sig. Han studsade runt lite redan i början av rundan men det var inte så farligt. Sen vände vi och råkade komma till en hans favoritbackar och där ballade han ur fullständigt. Inte så att han som en normal häst drog ner huvudet och tog ett antal bocksprång. Nej, upp med huvudet och flög i luften.
Det kändes typ såhär... Fast jag kan ärligt erkänna att nej jag satt inte sådär stadigt i sadeln. Sen gjorde antagligen Dilko inte det lika snyggt heller, det är en illustration av känslan... Jag såg snarare marken börja närma sig. Sedan tackade jag min kära häst för att han satte huvudet i vädret så att jag kunde krama om halsen med ena armen för att stabilisera min vid det här laget lite obalanserade position på ryggen. Efter det stora luftsprånget stannade han så pass mycket att jag hann få fatt på min tappade stigbygel sedan avslutade vi hela uppvisningen med någon sorts form av levad/pesad i kombination med terre à terre.
Nej, min kära häst kan glömma att han får lära sig någon skola ovan mark innan han uppnått en minsta ålder på 15 år. Innan dess kan han få finslipa piaffen med ryttare så att den inte bara fungerar i gången när man är sur över något.
Och med det säger jag god natt!
Trackback