Dressyr och frusna tår...

Idag så tog jag och Dilko oss ner till banan. Tanken var bara att jogga igång lite lätt och inte ställa allt för höga krav. Vilket han klarade av galant! Han är så otroligt fin i traven nu, framförallt är han lyhörd så det är inte ens jobbigt att korta och länga honom. Galoppen rullade bara på och när vi fått fyra stycken klockrena galoppfattningar i rad så tyckte jag att det räckte för dagen. Det är så himla roligt att sitta på en häst som är så lättlärd och vill vara till lags. Jag är ju trots allt mest van vid envisa ponnyer. Och det ska gudarna veta att man ibland fick stånga sig blodig för att de överhuvudtaget ska överväga att lyssna på vad man egentligen ville.
 
Annars så hatar jag att det börjar bli kallt ute. Mina tår tycker inte alls om när det börjar bli minusgrader. Känsligare tår får man leta efter... Jag kan rida utan vantar i 20 minus men utan ullstrumpor och sulor så fryser de satans tårna så fort det börjar skrikas om minusgrader. Det värsta är ju inte heller att de blir som en stor isklump, det värsta är att det gör så ont när man får tillbaka känseln i dem. Dags att investera i ett par plaststigbyglar och se om det blir någon skillnad kanske?
 
 
 





Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback