Då har jag och Dilko mer eller mindre testat något nytt idag. Vi har lyckats med att "hoppa bana" (vi har lyckats hoppa ett enstaka hinder tidigare). I många ryttares ögon var det väl bomträning med fokus på lydnad. Frågar du mig är en bom på 40 cm - och definitivt en på 50 cm - över markytan ett hinder (jag har faktiskt en vacker sommardag lyckats hoppa 1,15 m med lilla Index)... I vilket fall som så tyckte jag att det gick bra. Min syster hade väl inte samma åsikt eftersom Dilko var i, rev och flyttade på ett antal hinder. Men han lyssnade på mig! Även om han blev lite pigg och drog iväg mot hindren kunde jag enkelt ta tillbaka honom genom att knipa med knäna och ta en förhållning. Mitt dressyrtragglande ger resultat fort! Sista gången gick han klockrent och klarade av svårigheten galoppcavaletti utan att vara i eller snubbla. Resten flöt på bra det med. Så idag har han fått träna både hjärnan och bakbenen väldigt bra. Det var lite variation från det vanliga arbetet iaf, sedan vet jag att jag inte är någon hoppryttare och lipizzaner är väl kanske inte direkt hoppavlade.

 

Min kära syster var med ner som hjälpreda och för att hålla koll på oss. Hon hade ändå med sig Svante så hon försökte att ta lite bilder men man kan väl snällt säga att vädret inte riktigt var med oss. Regn och halvskymning är något som min kamera inte gillar!