Lite tankar
Just nu är det mest jobb som gäller för mig så idag var min kära syster så snäll så hon tog hand om Dilko när han skulle till hovslagaren. Det ska bli intressant att se hur han reagerar i fötterna när han har skor runt om. Förhoppningsvis försvinner den där sista ömheten. Jag tänkte faktiskt känna på honom uppsuttet litegrann och se hur han känns. Eftersom han är precis nyskodd så får man ju se vad resultatet blir. Håller tummar och tår för att han är riktigt fräsch nu! Han är ju ändå sitt gamla goda, glada och spralliga jag nu och bara det är roligt.
Undrar lite för mig själv hur han hade varit om han gått i sjukhage hela sommaren. Om han ens hade levt nu? Stänga in en individ som är van vid frihet måste vara något av det mest korkade en människa kan göra. Om det är vad som krävs för att läka en skada, är det då värt att döda själen på kuppen? Nä då låter jag mycket, mycket hellre min häst gå och få må bra och sen får väl skadan ta den tid det tar att läka. Eller som veterinären sa till mig när jag var på klinik "om du ska kunna rida din häst till hösten är det såhär du måste göra". Okej, så att rida min häst är allt? Nja, det viktigaste för mig är att min häst mår bra! Om jag då inte får rida honom på 6, 8 eller 12 månader spelar liksom inte så stor roll i sammanhanget.
// Johanna
Trackback