Jag längtar till tävlingssäsongen kommer igång av två anledningar. För det första för att få komma ut på banorna med Dilko igen och se hur han har utvecklats under vinterhalvåret. Men också för att se hur de stora regeländringarna kommer att fungera på tävlingarna.

 

Det största är ändå att man får tävla ponny upp till 20 år men från 17 års ålder hamnar i en "specialkategori" för överåriga ryttare. Jag tycker personligen att regeln är kanon! För egen del så svär jag över att jag ännu en gång lyckats missa en regeländring som faktiskt hade varit bra för mig. Jag tror nämligen på ändringen i sak men att förbundet behöver tänka en gång till. Det går inte att peka ut en grupp ryttare som en börda för arrangörerna och som borde gå upp på storhäst för att bli någonting. Eftersom 13-åriga ryttare kan tävla emot 50+:are på storhäst så känns det enormt löjligt att ens överväga två grupper. Så mycket bättre behöver inte alls den 20-åriga ryttaren vara i jämförelse med någon som är 11. De kan vara precis lika duktiga. Ha ridit lika länge, har helt olika förutsättningar hemma men delar samma intresse. Är det inte det som är så fascinerande med ridsporten? Att vi alla, trots att vi har så olika förutsättningar och befinner oss på så olika nivåer ändå har något gemensamt? Intresset för hästar. När det då kommer till tävling så blir det löjligt att dela upp i grupper hit och dit. Åldern spelar trots allt betydligt mindre roll än föräldrarnas ekonomiska förutsättningar. Det finns nämligen ingen som har en tanke på att fixa grupper efter föräldrarnas årsinkomster. Därför anser jag det vara bättre att enbart höja åldern på ponny till 20 år och ha en grupp.

 

Varför? Jo, för jag tror att det kommer ha positivt genomslag i framförallt dressyren. Det kanske är så att när det gäller hoppning så spelar det ingen större roll. Det känns som att hoppryttare rent generellt går över till storhäst fortare än vad dressyrryttare gör. Kanske för att du längdmässigt inte växer ur din ponny på samma sätt i dressyr som i hoppning. Regeländringen kommer givetvis innebära positiva effekter även i hoppningen men jag tror att i dressyren där det krävs mer arbete för att nå toppen så spelar det större roll. Jag tror att många ryttare som "tvingats" att utbilda ponnyn själv, eller precis hittat knapparna ordentligt, i större utsträckning fortsätter att tävla sin dressyrponny och jobbar sig uppåt i klasserna. Kanske gör det här att vi får se fler äldre ryttare på SM eftersom det är först då ekipaget är moget för de klasserna. Vilket också kommer innebära att det är först när ryttaren tagit studenten, funnit sig tillrätta i livet och vet vad hen ska göra som en försäljning av ponnyn blir aktuell. Det kanske inte ger fler elitryttare. Men eliten är en droppe i havet i det stora hela. Däremot kommer det säkerligen göra att fler fortsätter även på storhäst. På det viset är syftet uppnått.

 

Med andra ord ska det intressant att följa ponnytävlingar i år och se hur många som vågar ta chansen att utnyttja den nya reglen. Dessutom håller jag tummarna för att förbundet vågar hålla för öronen när hoppsporten skriker som högst vid utvärderingen och istället lyssnar på dressyren. Nu ska jag sluta spå i framtiden, jag har trots allt inte en aning om vad som kommer att komma ut av del här regeln. Det jag vet är att jag ska hålla tummarna för VRF:s Div I lag i dressyr som till 3/4 består av grupp 2 ryttare!

 

Jahopp, igår hade vi studiedag vilket var så skönt :) Jag och Quini tog då en lugnare rundan i skogen då hon vaccinerades i torsdags. Dock tyckte hon att vi faktiskt kunde ta snabbare tempo i den härliga snön, fast matte sa nej till det och förklarade att hon inte fick detta :)

Idag så tog vi oss en lugnare tur igen och det gick bra fast hon hade lite energi!

Utöver det så fick Isa komma ut i skogen med mamma och Ballerina och oj, vad kul hon tyckte det var! Hon tackade mej genom att göra en del rejäla bocksprång/sparkar ;) Och så fick hon springa fort, vilket var jätte roligt tyckte vi båda :)

Fick en bild på Saphira ihelgen, som jag tycker om och är snäll nog att visa er :)

 

 

Jag råkade ramla in på en debatt om hästar på väg. Häst och ryttare den här gången inte hästtransporter. Givetvis så var det många som hävdade att hästar inte ska befinna sig på en allmän väg. Den är nämligen vigd åt bilar. Heligt värre vad jag förstod. Saken är den att hästar är livsfarliga på en väg. De syns inte! Så när man kommer körandes i 110 km/h på 70-vägen så kan man köra på ekipaget. Vilket är ett ungefär lika logiskt argument som att säga att den där satans vingliga cyklisten minsann får se till att hålla sig på cykelvägarna i stan - där de faktiskt hör hemma.

 

Jag är fullt medveten om att hästar faktiskt kan vara både farliga och oberäkneliga när de befinner sig på en väg. Så jag förstår även att bilister faktiskt blir sura på oss. Men jag skulle vilja påstå att den allmäna vägen är till för oss alla. Jag rider inte på en större väg för att jag tycker det är så himla roligt. Trots att min häst är trafiksäker så kan han hoppa till för något ändå. Det är trots allt ett djur. Men ett djur som har full rätt att befinna sig på den där vägen. Dessutom finns det en anledning till att jag rider där. Vilket inte är för att irritera alla stressade bilister så att de måste sakta ner. Utan snarare för att jag måste gå där en liten sträcka för att faktiskt ta mig till skogen. Där jag betydligt hellre befinner mig. Där är det lugnt och skönt. Jag behöver inte bry mig om ifall min häst hoppar till för något och eftersom skogsvägarna inte är asfalterade kan jag rida i det tempot jag själv vill och inte vara tvingad till skritt.

 

Med andra ord så vill vi inte på något vis störa för bilisterna och jag, eller vi hemma, försöker visa så mycket hänsyn vi bara kan. Det betyder dock inte att jag accepterar att någon vägrar att sakta ner när hen ska köra förbi. Då rider jag gärna ut mitt i vägen för att tvinga fram en avsaktning. Men så länge bilisten tar hänsyn till mig så tar jag också hänsyn till hen. Då ser jag inte heller något problem till att jag befinner mig på en större väg för att ta mig till mitt mål. Ärligt talat ser jag inte vad det skulle vara för problem, egentligen? Vi får lära oss att samsas i trafiken och på vissa sträckor innebär det att vi har både bilar, cyklar, bussar, lastbilar, hästar, gångtrafikanter, hundar och allt möjligt på samma ställe.

 

Idag så har Quini fått vara ute i skogen igen och roa sej tillsammans med mamma och Johanna. Kul hade hon idag också även om det var lite mindre energi än i går fast att galoppera var ju kul ändå, så kul att man drog en serie bocksprång i sista galoppen vilket matte inte alls var med på :p Men matte satte kvar och skrattade efteråt ;)

Isa fick sej en liten promenad om man nu kan säga att hon gick, tror mest hon taktade.

 

Några bilder till på Isa :)

 

Idag så har jag varit ute och roat Quini i skogen tillsammans med Johanna och mamma och ja, vi hade roligt! Att få galoppera på var jätteroligt och man låg på lite bara ;) Tror nog vi hade lika roligt båda två, pigg ponny var det iaf :)

Utöver det har vi hunnit med en hoppträning och två dressyrpass under veckan. Första hoppträningen för året och hon var så duktig! Rätt mycket fokus på lydnad och avstånd vilket var bra för oss.

 

 

Ja, alltså mina veckor går verkligen i full fart. Hinner inte blinka innan det är helg igen och på vardagarna hinner jag inte med så mycket mer än jobb och häst. Idag är typ första dagen på ett par veckor som jag i lugn och ro kan sitta ner i min datastol och bara vara. Men det är kul när det händer mycket, faktiskt!

 

Dilko har iaf lyckats banta ner sina överkilon från i somras och gick nästan ner lite väl mycket en period. Så det var bara att börja ge en massa proteinfoder. Kombinationen mer träning och lite mat är inte ideal om man inte har något fett kvar på kroppen. Därav tröttheten så han har fått ta det lite lugnare en period och äta upp sig. Idag var han helt galen i skogen igen. Eftersom han inte varit det sedan han började gå ner sig så ser jag det som ett väldigt positivt tecken. Nu ska jag bara lära honom att sluta sparka och bocka i skogen. Min balans behöver väl träning men inte riktigt på det viset. Tycker åtminstone inte jag. Men jag är nöjd så länge jag har en pigg och glad häst. Vilket innebär att han får bocka runt i skogen om det är hans sätt att visa glädje under förutsättning att han gör det så snällt att jag sitter kvar.

 

Annars så tänkte jag börja planera lite för säsongen och se vad jag ska köra iväg min lilla häst på. Först och främst så behöver vi ut och träna på att gå runt i ridhus och gå fram på nya platser så den stora frågan är om jag ska leta efter Pay and Ride lite överallt i Småland eller faktiskt åka ut på tävlingar. Dilko blir ju trots allt fem i år vilket innebär att han egentligen får gå två klasser per dag. Så då kanske han kan få en klass att titta av sig i och sedan kunna gå en till när han redan sett allt "farligt". Tål att tänkas på!

 

Jahopp, så var det söndagkväll igen och helgen har som vanligt gått alldeles för fort! Jag har iaf hunnit med att rida båda hästarna båda dagarna.

Isa-Igår fick hon en skogstur tillsammans med mamma som jag tror hon uppskattade, pigg och glad var hon iaf och några sparkar fick jag som tack :p Idag fick hon en skogstur igen men denna gången tillsammans med Johanna och förutom lite is på vissa ställen så gick allt bra.

Quini-Igår tog vi oss en liten längre skogstur och hon tyckte det var jättekul! Galopperade så väldigt gärna fort och hon gick fram överallt, trots att vi träffade på en del läskiga saker :) 

Idag fick hon också en skogstur men denna gången hade vi sällskap av mamma och Ballerina! Tror hon allt hon tyckte det var kul, vi fick tom. hoppa över ett nedfallet träd :)

 

 

1. Är vägen plaskvåt och det skvätter vatten på rutan vid möte är inte vägen hal. Riksvägen är alltså lika fin som en sommarväg. Rekommenderad hastighet är enligt skyltar - vilket inte är 50 km/h utanför tättbebyggt område.

2. Är vägen vit eller det glittrar på den är den hal. Anpassa hastigheten därefter. Med bra vinterdäck innebär inte det krypfart trots att det känns tryggt.

3. Ligg inte i röven på mig! Oavsett om vägen är hal eller inte så kommer du inte hinna stanna. Tips: du kommer inte fortare till jobbet för att du försöker putta kön framåt. Och nej, jag vill inte ha whiplash enbart för att du inte vet hur man håller avstånd på en väg.

4. Ligger du bakom mig i kön och det dyker upp en fin raksträcka med möjlighet att köra om - kasta dig inte om både mig och framförvarande. Så länge jag inte orsakar kön kan jag lova att även jag vill köra om! Dessutom slipper jag hålla på att krocka med dig när jag vill om och i panik kasta in min bil igen för att du låg i en död vinkel.

5. Sluta göra idiotomkörningar bara för att tjäna två sekunder i ditt stressade liv. Du kommer inte fram mycket fortare än om du helt enkelt bara hade accepterat ditt öde. Dessutom slipper jag frontalkrocka med dig när du inser att du inte hinner om och att du hade kass sikt.

// Arg Pendlare...

Här är några bilder på mej och Isa från i söndags, flera kommer! Så bra känsla under det här passet, duktiga ponnyn :)

 

 

 

 

I söndags red jag som sagt Isa på banan med Johanna. Isa kändes så fin och hittade verkligen takten i traven men behöll ändå energin! Jobbade i uppförsbacke i både traven och galoppen precis som jag ville ha henne. Dock blev hon lite pigg i galoppen och studsade runt lite, fick någon spark och bocksprång :P När jag travade av slappnade hon av och sökte sej neråt, så ett kanonpass! :-) Bilder kommer...

 

Quini fick en liten tur i skogen i söndags och vi hamnade mitt i ett snöfall så vi var snögubbar när vi kom hem ;-) Annars hade vi trevligt och det hade trillat ner några träd efter stormen som var perfekta att hoppa över, vilket vi gjorde! 

 

// Julia

 

Idag tog jag och Dilko tillsammans med Julia och Iza oss ner till banan för att rida lite dressyr. För min och Dilkos del var tanken lite lättare jogging varvat med mycket skritt. Han har nämligen gått hyfsat hårt den här veckan med en lång skogsrunda i tisdags, dressyrträning i onsdags, promenad i torsdags, klättring i fredags, lätt skogsrunda igår och så lite lätt arbete på banan idag. Han kändes dock inte alls bra. Trött i kroppen och ville inte alls söka sig framåt utan var riktigt tråkig att rida. Inte alls den Dilko jag är van vid. Troligtvis har han lite träningsvärk i kroppen och behöver ta det lite lugnt en period. Jag har nämligen ridit honom hyfsat hårt ett tag, han har varit så satans pigg och haft en kopiös överskottsenergi. För allas bästa har han fått göra av med den. Nu får det dock bli lite lugnt i någon vecka med promenader och mestadels skrittarbete iaf fram till helgen så får vi se om jag återfått min pigga och glada häst tills dess.

 

Vi hade med oss fotograf idag med! Synd dock att jag fick bilder på ett hyfsat dåligt pass och inte från en av de gångerna när han gått så himla klockrent. Däremot så gick Iza bättre än jag har sett henne göra någon gång tidigare. Så det är ju kul för Julia att se vilken förändring hennes häst har genomgått (:

Jahopp, igår började jag skolan igen, alltid lika kul :-P Igår fick Quini ett dressyrpass på banan och hon gick så bra! Trots att hon var rätt pigg fick jag henne att jobba och hon lyssnade på mej. Hon kom upp och jobbade i uppförsbacke, likaså i galoppen. När jag travade av slappnade hon av efter ett tag och blev så fin. Guldstjärna till ponnyn :)

 

// Julia

Jag ställde mig själv ett par frågor för någon dag sedan. Vem är det som avgör vem som är duktig på det där med hästar? Vad är det som avgör det? Måste du vara OS-ryttare för att ha rätten till en åsikt?

 

För mig är det en självklarhet. Man måste tillåta sig att influeras från alla håll. Den där ryttaren som tävlar högt varje helg är kanske bra på just det. Medan ryttaren som hela sitt liv utbildat unghästar har helt andra kunskaper. Den där NH-ivraren som lallar runt i skogen med en häst som studerar stjärnorna har däremot full kontroll på sin häst på marken - och ett helt annat band med den än vad många tävlingsryttare har med sina hästar. Ryttaren som fått en totalt hopplös travare att bli ridhäst har troligtvis slitit ihjäl sig för att komma dit hen är idag. Ändå så är det bara tävlingsryttarens kunskaper som räknas. Trots att de egentligen inte är mycket att ha. Nog för att många av oss ryttare tävlar på olika höga nivåer men det handlar om det lilla. Ett program på 5 minuter, eller en bana på 60 sekunder. Och lite framridning. Runt omkring har du allt arbete som läggs ner dagligen.

 

Det arbetet som många andra med andra influenser kan hjälpa oss med. Jag tror att vi måste sluta sätta upp skygglappar för oss själva och stänga in oss i fack som aldrig kommer ut ifrån. Det handlar inte om att jag är dressyrryttare och då lyssnar jag enbart på dressyrtränare. Jag låser in min häst i boxen majoriteten av dygnet, överskyddar den i hagen, vägrar rida i skogen, kan inte tänka mig att låta hästen vara utan täcke i 5 minuter och håller mig konstant inom fyra väggar (eller ett staket under de varmaste sommarmånaderna). Lite överdrivet men poängen är att om man ska bli bra på någonting så kan man inte låsa sig fast inom en viss kategori och av tjurig dumenvishet vägra stiga utanför det beprövade. Det går inte att påstå att min häst är en dressyr-/hopphäst så då kan jag inte lyssna på någon annan än respektive tränare. Och om du inte har tävlat på samma nivå som jag har, eller har en likvärdig häst så kan jag inte lyssna på ett enda ord av det du har att säga. Det handlar om att ta till sig av det bästa ifrån alla grenar och inriktningar så kommer man troligtvis som längst. Och alltid, alltid sätta hästen i främsta rummet och inte glömma bort att en häst är en häst.

 

Tänk vilken trevlig miljö vi skulle ha i hästvärlden om vi istället för att förkasta allt som inte håller sig inom våra ramar faktiskt lyssnar på vad som sägs och tar till sig av det. Åtminstone av det som man själv anser är vettigt fast att man fortfarande lyhört lyssnar på de kunskaper andra har. Man kan få hjälp från ett helt oväntat håll ibland.

 

Haha, visst är dom glada när dom ska få mat? ;)

 

Idag så började jag med att rida Isa och för henne blev det en tur i skogen med Johanna. Hon tyckte det var roligt och när vi träffade på några hästar blev det ännu roligare! Då spände man upp sej och kändes som en exsplosiv bomb vilket hon sedan fick göra sen då det blev galopp! Kan säga att hon fick springa av sej iaf ;)

Quini fick ett dressyrpass och hon gick så bra! Lyssnade på mej och jobbade där jag ville ha henne. Hon var mjuk och även i galoppen kändes det att hon jobbade bra. Fick till rätt bra övergångar och gjorde en del bra öppnor i skritt :)