Jo, det kan bli så ibland...

På jobbet idag: "vilket stort blåmärke du har, Hermanson". Med påföljd att alla runt bordet intresserat studerade min arm. Eftersom jag utan att tänka mig för sträckte på mig...

Hehe. Jo alltså det kan bli så om man leker med hästar på några hundra kilo. Speciellt om häst i fråga är 3 år gammal, tycker att livet är en fest och älskar att ha fått en lekkamrat. Att vi kanske hade lite delade åsikter om vissa saker är ju en annan femma. Typ som att spark med liten visare inte ingår vid visning av häst för hand...

Men tro det eller ej! Tack vare mitt säkerhetstänk hade jag hjälm på huvudet och stängt till ridbanan. Vilket inte hade behövts eftersom häst förvånat kom travandes mot mig och undrade vart jag tagit vägen (Kan man bli sur på honom då?? Nej!) Och sparken tog ju arm/skuldra inte skallen ;)

// Johanna





Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback