Vad är det som får bloggare att bli så fruktansvärt snarstuckna? Det faktum att de är vana vid att se elakheter överallt och därmed har blivit en smula paranoida efter sin tid som offentliga personer på Internet, eller något annat? Som nu, den senaste heta debatten mellan storbloggare.

 

Bakgrund: Havrepappa skriver ett inlägg där han hälsar att han anser att det finns för mycket utrustning redan innan till häst och ryttare så det finns ingen anledning för bloggare att designa ytterligare. Ingrid Skoog och Linn Olsson svarar kränkt på det här.

 

Så kommer vi till det jag anser vara mest intressant - vad jag tycker. Havrepappa har rätt. Det finns sjukt mycket utrustning på marknaden idag. Punkt. Det är ett faktum som är svårt att bestrida och det tror jag att alla har förstått egentligen. Om hälften av utrustningen som finns idag skulle försvinna skulle inte någon märka det. Så jag förstår inte varför dessa bloggare går i taket för ett faktum som alla ser. För att Havrepappa trampade på en öm tå? Jag tvivlar på att han vill trycka ner dem som någon tråkig vuxen som inte fattar någonting.

 

Som ungdom, för jag anser mig vara lika mycket ungdom som bloggarna, kan jag säga att jag tror att Havrepappa precis som jag själv beundrar dessa drivna bloggare som lyckats så bra med något. De är verkligen värda all cred för sitt arbete för jag kan ärligt säga att nej jag hade inte klarat av det (Nej, "kan jag - kan ni" stämmer inte). Nåväl, varför då denna rädsla för kritik? Jag tror det beror på att vi inte lär oss att ta kritik utan bara beröm. Vi får beröm för allt men får knappt höra vad som är fel. Även om bloggare i alldeles för stor mängd får kommenterar som ger mig rysningar tror jag att mängden konstruktiv kritik är väldigt liten. När den väl kommer och dessutom på ett sätt som får världsbilden att rasa samman för många så måste de försvara sig.

 

För visst hade det, egentligen, gått lika bra att tävla med en vanlig voljock, enkel svart hjälm, kavaj och ett par vita ridbyxor? Det är ju trots allt inte utrustningen som hoppar eller rider programmet åt dig. När det väl kommer dit så handlar det om samspel mellan häst och ryttare och det kan inte köpas i bloggares kollektioner.