Kan väl sammanfatta veckan lite kort och gott med att Dilko har slagit sig. I torsdags när jag tog in honom från hagen var hela benet svullet och han var jätteöm. Det blev bättre dagen efter men ringde veterinär som var och tittade på honom. Han har antagligen slagit sig eller blivit sparkad på benet. Det var som tur var inget farligare men har aldrig sett en häst som fått en sån knöl mitt på skenbenet innan, eller som för den delen varit så öm. Där min kunskap tog slut lät jag istället någon annans ta vid.

 

Det blev ordinerad skritt i en enligt Dilko alldeles för lång tid tillsammans med lite medicin men det ska jag försöka utnyttja till att träna mer från marken istället. Just nu är han nämligen helt galen när jag är ute och går. Han haltar på böjt spår men det glöms bort ganska fort när man får komma utanför hagen. Och så belastar man väl antagligen inte frambenen nämnvärt om man roar sig med att öva på något för ett för de högre skolorna otränat öga gör fina, samlade levader. Dagens stora fundering under promenaden var om man ska berömma eller bestraffa just dem?

 

Sedan funderar jag på hur jag ska få honom att fokusera och lyssna på mig under hela promenaden istället för att vara uppe bland molnen. I morgon ska jag testa att träna honom från marken "på riktigt" och se hur det går. Jag tvivlar på att det kan vara någon nackdel. Ärligt talat så har min kära häst sett till att jag fått upp ögonen för den akademiska ridkonsten så jag tror nog allt att jag får ta och läsa på mer om den. Det verkar som att mycket i deras träningsupplägg kan vara nyttigt för både mig och Dilko.

 

Nu är det väl snart dags att gå och lägga sig om jag ska vara lite pigg på jobbet i morgon!