Såg att jag missade en del på min och Isa historia som jag lade upp förra veckan, vet inte hur jag lyckades men ni får den här istället!

 

Första gången jag red henne tog vi en tur i skogen och om hon var pigg? Ja! Om jag hade någon koll på henne? Nej! Här efter följer dagar, månader med att hon testar mig, framför allt i skogen. Eftersom jag hade svårt att rida henne i form i skogen så red jag henne med inspänningstyglar för att hon inte skulle kunna dra i väg med mig lika lätt. Om jag får säga min mening så tycker jag detta är ett snällare sätt än ett skarpare bett. I alla fall så drog hon och var pigg i skogen men hon gjorde inte bara det utan bockade och sparkade också. Jag kommer fortfarande i håg gånger när vi red och låg i mitten ( en häst framför och en bakom) och hon sparkar åt den hästen bakom en stor del av traven. Våra flesta ridturer i skogen bestod av dragkamp och jag hade inte mer eller mindre ingen koll på henne. Förutom det så sprakade och bockade hon, inte sådär smått heller utan det var oftast rejäla saker.