Lite tankar om hästsporten

Mycket ska man få höra innan öronen trillar av, eller läsa innan ögonen gör detsamma. Nåväl nu har jag kanske stött på lite för mycket idiotier på en dag för att kunna vara sådär fint nyanserad men jag ska försöka.
 
För det första så har jag aldrig någonsin tidigare hört talas om att en stam kan bli för gammal eller passé. Som att ens sto eller hingst är som en klädkollektion i dagens konsumtionssamhälle. "Nä men förra årets hingst kan jag inte tänka mig att avla på trots fina resultat på avkommorna jag tar istället något som är nytt för iår". Och ojsan hoppsan här har vi ett sto som är efter en hingst som är död?? Nej, nej bort med dig det går aldrig! Det spelar ingen roll om alla staplar på blup är gröna, att hingsten förärvt sig hur bra som helst eller har en 10 på typ/gångarter/hoppning. Han är död. En snabb koll av 5-6-åriga hästar som gick unghästprogrammen i Jönköping idag visar dock på morfäder som: Gauguin De Lully, Napoleon, Advokat, Warsteiner och Londonderry. Inte direkt något från 2000-talet...
 
För det andra så visste jag inte att det var förbud på att avla fram en hobbyhäst till sig själv efter sina ideal på ett sto som man tycker om men som saknar gröna staplar på blup, den finaste stammen och bästa poängen exteriört. Om man nu ska avla fram en häst till sig själv, som man vill ha kul med (typ rida i skogen och tävla lättare klasser) är det inte smartare att göra det på ett sto som inte har den där tävlingsstammen då? Vi vet ju alla att många tävlingshästar är på, heta och inte lämpar sig för "oss glada amatörer". Då är det väl ändå perfekt att avla på ett sto med lugn, gammal svensk stam och ta en hingst med lugnt temperament? Då är det betydligt högre sannolikhet att man får fram en avkomma som passar individen som ska ha den.
 
För det tredje: stammen spelar faktiskt roll när du ska köpa häst. Givetvis handlar väldigt mycket om hantering och hur stoet är men stammen spelar roll. Vissa hingstar ger hästar med mer temperament än andra och det ska man ha i åtanke. Vissa kombinationer och hingstar ska man som amatörryttare som regel välja bort. Det kan vara en fantastisk häst men temperamentet kommer ju därefter. Andra hingstar ger i huvudsak avkommor med ett fantastiskt temperament och det här är något man bör ha lite koll på när man ska köpa häst.
 
Dessutom tycker jag att vi en gång för alla ska sluta påstå att man som ryttare utan att ha ridit svår klass i dressyr själv inte får köpa en unghäst. Klart att man inte kan gå från ridskola till oinriden 3-åring men har man ridit hela livet, har lite unghästerfarenhet och har en tränare som stöttar så är det självklart att man kan köpa en unghäst. Man kanske inte får resultat lika fort som om ett proffs hade utbildat men vad gör det om man ska ha hästen hela livet? Det är nog tyvärr få som skulle kunna äga en häst idag om man skulle köpa den efter sina tävlingsambitioner. Utbildning kostar pengar och jag kan ärligt säga att jag aldrig hade haft råd att köpa en häst som nu tävlar med bra resultat i MSV-klasser. Det tror jag inte att jag är ensam om. Nog kan en glad amatör med hyfsad ridkunskap utbilda sin egen unghäst i sin takt. En häst måste ju inte gå Grand Prix när den är 8, eller hur? Kommer den dit som 15 år så har den ju fortfarande kommit dit och ekipaget har under den tiden utbildats ihop.
 
 
 





Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback