Jag har grunnat på det här med utrustning, hjälpmedel och andra grejer sedan jag såg att PS of Sweden ville få sina vaggor på tyglarna godkända för tävling. Det kan väl kännas harmlöst men jag kan inte låta bli utan tycka att det är lika harmlöst som idiotiskt och orättvist.

 

För det första är det en sådan liten grej som jag ser en enda nytta med: att få en stark hand mjuk. Har du inte en mjuk och fin hand så träna på det hemma. Har du dessutom haft råd att köpa tyglar och träns för tusenlappar så betvivlar jag inte att du kan köpa ett par "tävlingstyglar" för ett par hundra. 

 

För det andra kan du inte rida utan en stark hand och får kritik på det på tävling så hem och träna innan du ger dig ut och tävlar. Leta inte efter en snabb och smidig genväg till framgång.

 

För det tredje och sista en grej som enbart finns på marknadens finaste och dyraste utrustning ska inte gå och bli avgörande för resultat på en tävling. Återigen så har inte alla samma förutsättningar och alla har inte råd att köpa dessa fina, dyra träns utan lägger kanske de pengarna på träning istället. Jag hoppas att SVRF kan hålla emot och visa att de ibland faktiskt vill ha en sport för alla.

 

Som en parentes, hur kunde Baucherbettet bli godkänt??? Är jag den enda som noterat att när det tas i tygeln så vinklas övre ringen framåt-nedåt, vilket drar i sidostycken och slutligen ger ett tryck uppe i nacken. Hur tänkte man där?