Bam! Där visade ridsporten återigen vilken kraft som kan åstadkommas när vi verkligen, verkligen vill något. Återigen när en ryttare är nominerad till Jerringpriset så resulterar det i en vinst. Varför? För att ingen förväntar sig att små hästtjejer med flätor ska kunna göra något av betydelse. För det verkar vara den generella bilden av ryttare, behöver jag säga hur fel den är? Tyvärr tas ridsporten fortfarande inte på allvar vilket innebär att den här händelsen får chockade sportjournalister att sätta i halsen. Vi har sett exempel på att människor som inte syns och hörs kan göra stor skillnad när Trump blev president och SD kom i riksdagen. Den lilla människan kan plötsligt göra skillnad. Något som vi nu kan se kan nyttjas både positivt och negativt men gemensamt är en önskan om en förändring. Det kan handla om att få se ridsport på TV lika mycket som "make America great again".

 

Det konstiga är att jag trodde att sportjournalister och sportintresserade hade lärt sig efter att RGB vann Jerringpriset. Men icke. Återigen samma gamla tjat om ovärdig vinnare, hästen har gjort jobbet, det är ingen sport, han vann inte ens guld. Det där hjälper inte. Att ännu en gång marginalisera ridsporten innebär enbart att föraktet växer sig allt större, vid nästa nominering kommer det bli en ännu större "kupp" och frustrationen ytterligare stiga. Se det hela som en väckarklocka istället för att häckla. Något som ridsporten har insett är att tillsammans är vi starka och i och med Internet finns det stora möjligheter att samlas och arbeta tillsammans. Något som har lyckats med två gånger nu, kommer möjligheten blir det med stor sannolikhet en tredje.

 

Vill nu ni sportintresserade människor faktiskt se "rätt vinnare" då krävs inget annat än ni går ihop, jobbar för det hela och tar fram den ni anser är bäst. Fram tills dess får ni vackert inse att ridsporten är en stor sport som glömts bort och vars utövare inte är intresserade av någon annan sport än ridsport. Vilket gör att vi kanske inte ser det stora i med en klubba slå på en boll, precis som att många inte förstår poängen med att sitta på 600 kg häst och hoppa över höga hinder. Vi har våra respektive intressen. Nu har dock Ridsportsverige vaknat och kräver förändring, visar att vi finns och då är det dags att lyssna istället för att dra lustiga skämt om att hästen borde vunnit priset. Med det resonemanget kan jag hädanefter enbart acceptera löpare och en enstaka längdhoppare som nominerade. Det är idrottsutövare som inte behöver något direkt hjälpmedel.

 

Framförallt, ett stort grattis till Peder Fredricsson! I mina ögon finns det ingen mer värdig vinnare av folkets pris än just han.

 

(Och tro det eller ej men jag röstade inte ens, vilket innebär att oavsett utgång hade jag varit nöjd. En eloge till DN också som rapporterade sakligt och bra och lät "båda sidor" komma till tals)