Tankar en fredagskväll

Ibland har jag massor av tid över, ibland går dagarna i ett. Just nu har jag tid över och då är jag plötsligt fruktansvärt kreativ och kommer på massor av saker att skriva om. Det går i vågor det där kan man säga. Sen snöar jag gärna in på de ämnen jag är intresserad av. Men vem gör inte det?

Nå, den här gången så tänkte jag snöa in på hästar. Fast kanske i ett litet annorlunda perspektiv. Jag läste nämligen en intressant kommentar där det stod ungefär "att en hästs miljöbelastning i form av ex täcken inte är relevant och något som inte ska diskuteras" som blivande miljönörd så reagerade jag direkt. Klart att vi ska diskutera och problematisera det hela! Tänk att vi har 360 000 hästar i Sverige och alla har kanske i snitt 5 täcken var. Finns det någon som ärligt kan räcka upp handen och säga "jag vet att mitt täcke inte gjordes av en barnarbetare i Bangladesh medan hen andades in giftigt impregneringsmedel"? Jag tror inte det? Det här är en aspekt som vi inte alls har tänkt på, rätt intressant ändå i vårt miljömedvetna samhälle. Alla textilprodukter vi köper till både oss själva och hästarna har vi ingen aning om hur de faktiskt produceras, rätt intressant med tanke på att hela vårt samhälle och även ridsporten bygger på konsumtion.

Nästa grej, alla våra läderprodukter! Inte klarar vi oss med några syntetiska halvkassa grejer utan äkta läder ska det vara. Sen ber vi om en vegetarisk hamburgare på tävlingsplatsen. Var kommer lädret från? Hur är djuret uppfött? Det är ju troligtvis inte en svensk ko som fått gå ute så mycket det bara går och inte sprutats med antibotika. Utöver det, hur är lädret behandlat? Har man använt sig av farliga kemikalier eller är det bra, fint och ekologiskt? Maten vi äter är viktig men inte det runt omkring.

Sen mockar vi, och mockar och mockar lite till. Vart tar gödslet vägen sen? Det är nog inte alla som sprider det på en åker och låter naturen ha sin gång direkt. Det är egentligen förbjudet att dumpa organiskt avfall på en soptipp så var låter vi det ta vägen? Att låta det ligga innebär kväveläckage med övergödning som påföljd, vilket på sikt skadar den redan skadade Östersjön.

Finns det någon som tänkt på det här aspekterna och som väljer att se saker ur ett större perspektiv? Det vore kanske bra att göra det ibland istället för att blunda, köpa ett nytt täcke till (det gamla matchade ju inte grimman, lindorna och den nya tröjan). Det här låter rätt absurt egentligen, eller hur? Och varför köpa en sprillans ny sadel hela tiden när det finns bra begagnade på marknaden? Kon/ kalven/ djuret hade säkert slaktats ändå men processen till en ny sadel hade inte behövts och processer innebär alltid energiåtgång.

Visst hade det varit intressant (och massor av sura miner) om man började göra en miljöanalys på vår hästhållning? Vi kan ändå inte bara förvänta oss vi ska kunna ha så stora djur enbart för vårt höga nöjes skull och dessutom vägra att minska på bekvämligheterna något. Som att köpa ett bra producerat täcke istället för 5 mindre bra producerade. Eller byta dragkedjan på ridstöveln innan man säger trasig och slänger. Eller kanske använda hästgödselns potential som energi istället för att deponera. Om vi började med att behandla en häst som en häst så skulle vi inte ens märka av att vi blivit av med våra "bekvämligheter". Men så länge hästen ska behandlas som en porslinsfigur känns det kanske hemskt att inte ha 20 matchande set med schabrak och lindor samt täcken för alla tänkbara och otänkbara väder utöver alla miljoner skydd och smågrejer.

// Johanna





Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback