Spänd ponny...

Nu har jag ridit Isa i skogen, ensam. Det blåste ganska bra ute så hon ganska spänd, när jag travade kändes det absolut. Någon gång när hon inte ville gå längre så vände hon och småreste sej ;) Men hon fick iaf gå åt det hållet som vi skulle åt från början :) Resten gick bra fast hon kändes som en krutdurk.

 
Älskade ponnyn <3









Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback