Jag har då åkt på en underbar förkylning så jag har inte ridit sedan i söndags. I vilket fall så har jag haft tid att göra lite annat idag. Igår orkade jag inte med så mycket...

Jag har tittat in på Philippe Karls hemsida. Det visade sig att han hade skickat ett brev (den 27 mars 2009) till det tyska ridsportförbundet för att få ändringar i deras regler och på så sätt se till att det var den klassiska dressyrridningen som premierades på tävling igen. Och inte flashiga gångarter med bakbenen hemma i stallet och en form som kommer av rollkur. Tyvärr verkar det inte som om förbundet lyssnade för jag har inte sett någon ändring.


Här har ni honom, Philippe Karl, säg mig när ni senast såg en sån här bra och korrekt piaff?

Däremot översatte jag den delen av brevet som handlar om vilka förändringar han ville se. Nu får ni tänka på att jag inte är något geni i engelska och jag har använt olika lexikon till att fixa översättningen, men det är iaf läsligt nu.

1. Hjälptyglar fastsatta i bettet är förbjudna, vid longering eller med sadel. Tömmen ska alltid fästas i en kapson.
2. Hårt spända nosgrimmor är förbjudna, både i daglig träning och i tävling. (Dessutom, det är tillåtet att visa en häst utan nosgrimma)
3. Hästens mun måste bli kontrollerad direkt innan varje test eller prestation. En skada leder till uteslutning.
4. En häst som visar skada från sporrar blir utesluten.
5. Overflexion (näsan bakom lodplan) i alla rörelser ska bli straffade med poäng av högst 3.
6. ”Stängda käftar”, uppdragna eller uthängande tungor och gnisslande tänder i någon rörelse ska bli straffade med poäng av högst 4.
7. ”Nackstretching” (när manen (/halsen) är nästan horisontell och näsan framför lodplan) blir en del av varje dressyrprogram, i alla tre gångarterna och i båda varven.
8. Skritten är återinförd som en ”fullfjädrad” del av varje dressyrprogram och motsvarar upp till 30 % av den totala poängen.
   En häst som går i passgång utesluts.
9. I test av unga hästar, ska de unga hästarna visas i ”nackstretching” i alla gångarter, ryttaren rider lätt i traven.

Nu hoppas jag att min översättning är hyfsat korrekt, i vilket fall verkar Karl vara en väldigt smart människa. Som i mycket skriver det jag läste i "Ridinstruktion" från 1930. Man ska faktiskt inte glömma att hästens anatomi inte har förändrats vilket betyder att man inte heller bör ändra på ett vinnande koncept.

Det stora problemet är att det vinnande konceptet har blivit att visa flashiga gångarter, ta upp hästarna snabbt i klasserna och strunta i hållbarheten. Helt enkelt verkar det som att pengarna har börjat styra ridsporten.