Mitt betyg sänktes inte för att jag inte kan sparka boll

Jag är förvånad, besviken och förbannad. I efterdyningarna av Roffes Jerringprisvinst har ett antal krönikor, artiklar och blogginlägg skrivits. Till detta har ett antal kommentarer tillkommit, där jag har förstått något jag inte trodde var sant. Ridsport är inte en sport och vill du ha högsta betyget i idrott ska du börja sparka boll. Uppenbarligen har jag träffat på några undantagsfall av lärare.

På gymnasiet fick jag MVG i idrott (avslutad kurs) efter att ha gjort alla uppgifter som krävdes för betyget. Där ingick att skriva en träningsdagbok. Givetvis frågade jag min lärare om ridning räknades som en sport. Läraren tittade på mig som om jag var dum i huvudet. Sedan svarade han att det givetvis räknades och inte bara ridningen utan allt jag gör runt omkring. Jag skrev alltså min träningsdagbok utifrån min ridning där jag la till den tid det tog för mig att mocka och strö eller liknande.

Min lärare visade att alla sporter räknades, att alla hade lika värde. För honom var det viktigare att vi tränade och rörde på oss än att vi höll på med allas vår favoritsport fotboll. Han sänkte inte heller mitt betyg för jag saknade förståelse för alla konstiga regler i dessa sparka-boll-lekar. Istället tyckte han att jag var bra på mitt sätt för att jag var med på allt och gjorde mitt bästa. Där är skillnaden mellan en bra och dålig lärare. Den bra ser när man försöker och gör sitt bästa den dåliga ser en hästtönt med dåliga bollkunskaper.

Året innan hade jag visat att jag hade både bra kondition och styrka. När jag sedan lämnade i min träningsdagbok och visade läraren att jag faktiskt inte tränar något utöver ridningen annat än sporadiskt springer några kilometer när jag känner för det kändes det som en seger. På ett sätt löjligt men när man hela tiden har fått veta att ridning är en töntig tjejsport med en massa gulligullande fick jag på något sätt visa att jag kan också.

Kanske var han ett undantag, en man som faktiskt förstått att ridning är en sport och inte en tjejs drömvärld med rosa lull där man kan få utlopp för alla samlade moderskänslor och ta hand om ett djur. Han såg nog baksidan, den som alla sportjournalister verkar ha glömt bort när de låter ridningen hamna i skamvrån med beteckningen "tjejsport".






Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback