Jahopp kan ju hälsa att jag just nu jobbar under min semester, har ju trots allt 7 veckors semester och klättrade ju väggarna efter en...

 

Annars så drogar jag just nu Johan Falk. Har dock sett de alla filmerna i sista omgången nu *snyft*. Kan ju bara säga att Gunvald Larsson är ju ingenting i jämförelse med Johan Falk! That's it. Dessutom så saknar ju både Beck och Wallander en Frank Wagner och att sitta och titta på Joel Kinnaman i 1 ½ timma är ju inte så illa liksom.

 

Sedan insåg jag idag att de faktiskt försöker tänka utanför boxen. För att inte dra typ allt som händer utanför fallen så kan ju bara säga att den inkvoterade kvinnan inte är inkvoterad för att se söt utan gör istället sitt jobb. Alla är inte hetero, kan bli sjuka, även det uslaste buset (ja, alltså alla som håller på med grövre grejer i Sverige är ju män) har faktiskt fler känslor än ilska och hat (och här önskar jag en stor applåd). Och inget av det här känns ens krystat. Så varför finns det inte typ sådär 30 Johan Falk-avsnitt till, som det gör med Beck och Wallander?

 

Känns ju betydligt mer realistiskt att titta på det här än en halvbra actionrulle från Hollywood. Där hjälten (man) jagar skurkar som antingen är från Ryssland eller Asien och som definitivt inte skulle bryta ihop om någon anhörig dog. Ingen av dem skulle göra det för den delen utan bara bege sig ut på någon personlig vendetta i 2 timmar innan det avslutas med final battle där det utförs stunts som inte en enda vettig människa skulle klara av. Så, ja just nu är jag visst lite frälst på svensk film...