Hälsohets...

Om ni inte tidigare har förstått det så kan jag meddela att jag på många sätt älskar mitt jobb. För att förtydliga mitt påstående:
 
Vi tränar, mycket, och på en sådan där jag-är-så-trött-att-jag-nästan-spyr-nivå. Vad vi gör sedan? Tar första bästa tillfälle till att äta en riktigt flottig pizza. Ska vi äta lunch när vi är ute någonstans och då inte på övning i skogen blir det MacDonalds, eller oftast Max för att deras hamburgare är godare. Om någon har dåligt samvete över det? Jag tror knappt att mina kollegor förstår innebörden av de två orden. Det äts mycket och det äts sådan där dålig snabbmat som inte en enda hälsobloggare skulle få för sig att väga knysta om att hen (skämtar ska nog stå hon där) äter. Om det är bra för våra kroppar? Jag gissar väl på nej där... Men samtidigt så tränar vi som sagt mycket och många är väldigt vältränade. Jag betvivlar därför att det skulle vara så där farligt. Samtidigt, man lever bara en gång eller hur? Och det är inte mycket som slår en flottig, nybakad pizza med mycket ost. 
 
Så har vi de där hälsobloggarna som gör saker och ting för att tänka på sin kropp. Det är sockerfria dagar, gymmet hit och gymmet dit, frukost bestående av te och en grapefrukt. Det nya sättet att svälta sig själv med andra ord. Jag som är vrålhungrig efter ett par timmar om jag äter en tallrik havregyrnsgröt, en banan och dricker ett glas mjölk till frukost... Då blir jobbet en fristad där jag kan stänga mig ute från denna hälsohets och slipper tänka på att jag som kvinna förutsätts vilja banta - fast av hälsoskäl - mig till en snygg kropp. På jobbet får jag kommentarer om jag äter för lite, vilket dels är sunt och dessutom fruktansvärt befriande när man överallt annars påminns om att smal är snygg. Då kvarstår den stora frågan. Varför gör vi det här? För att vi hela tiden matas med att kvinnor ska vara snygga, smala och numera även vältränade. Och det ger ångest, press och en osund syn på en frisk kropp.
 
Vad är en ens snygg/frisk kropp? Är det den som bantats och tränats i form med överdrivna antal gymbesök kombinerat med en diet på te och grapefrukt? Eller är det den som får äta gott, är hel och klarar av alla krav som ställs på den?
 
Med det sagt så ska jag upp till stallet innan jag kastar upp fötterna på soffbordet och tjockar chips som belöning för dagens sjukt jobbiga intervaller!
 
 
 
 





Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback