Japp, jag blev ju astaggad till att träna nu efter jag varit i Falsterbo så idag fick Dilko utstå mina nya dressyrtävlingsambitioner. Så, elak var jag väl inte direkt heller. Bara konsekvent. Så vi tragglade tråkiga grejer och jag tillät inte något onödigt tjafs. Vilket betydde att så fort han började hänga i handen gick jag på honom. Funkade super och han blev väldigt lätt och fin i handen sedan. Väldigt enkel att reglera i traven också, lyssnade kanon. Så jag försökte att sluta nöta med skänkeln hela tiden och höll den stilla med ett jämnt stöd tills han behövde drivningen. Funkade givetvis mycket bättre. Galoppen som egentligen är hans bästa gångart är väl den vi behöver jobba med. Han är inte stor men det är mycket häst att rida ihop så när han inte orkar samla upp sig i galoppen igen så drar han. Och då är han stor och jag liten. Ska fundera på om jag inte kan rida honom som jag gör i traven. Fram ett par steg, tillbaka igen. Borde ge önskad effekt. Det och en steloperation av mina fotleder så jag slipper flaxa mig fram med fötterna så kommer det här bli bra. Mycket bra till och med tror jag!