Jag och Dilko var ju också uppe på åkern och lekte en stund! Med tre skor och i stekhet sol. Julia kom upp en stund på slutet och fotade lite. Fast nu har ju hon en benägenhet att alltid ta felstegsbilder... Men, övning ger väl färdighet och jag hävdar bestämt att jag har fotat henne mer än vad hon har fotat mig (;

Dilko gick rätt bra iaf. Inte som han gick idag men jag börjar tänka mer på hur jag rider igen. Kommit fram till att lalla runt som en skogsmulleryttare inte kommer ge några direkta resultat. Men det krävs ju att min tränare indirekt skriker det till mig för att jag ska tänka till... Så ja, Dilko börjar gå bättre och jag börjar rida bättre. Fortfarande blicken och händerna som jag måste förbättra men sitsen börjar bli bättre. Och Dilko tjafsar inte lika mycket med bettet och går inte upp över tygeln utan arbetar på utan att hänga i handen mer eller mindre över tiden. Under förutsättning att jag rider då. Jag börjar bli nöjd och det känns som att vi går allt mer framåt helt plötsligt. Så fort latmasken har fått en spark i röven börjar det hända grejer!