Jag har ju nu fått mina första erfarenheter från storhästtävlingar och kan nu jämföra dem med de ponnytävlingar som jag tidigare tillbringat helgerna på. Ja, nu ska väl erkännas att jag fortfarande har varit på en hel del ponnytävlingar det här året ändå. Vilket gör det hela lättare för mig. Det har nämligen handlat om liknande tävlingar, lokala dressyrtävlingar. Vilket ju var ett tag sedan jag startade med Index så det skulle göra en jämförelse helt världelös.

 

1. På storhästtävlingar finns det två olika sorters ryttare. De som tävlar för att tävla och de som tävlar för att det är kul. På ponnytävlingar finns det en sort, de som tävlar för att tävla.

2. De olika ryttarna går sedan på storhästsidan att dela upp i "tävlingsryttare" och "skogsmulleryttare", på ponny finns det bara tävlingsryttare.

3. På en storhästtävling är kraven tio gånger lägre. Eftersom ponnyryttare tävlar för att tävla är deras bedömning hårdare och konkurrensen högre.

4. På en storhästtävling får du positiva kommentarer om din häst trots att ritten varit katastrofal. På en ponnytävling blir du sågad ner till fotknölarna för att sedan få att "Bra kämpat!" som avslutning.

5. Eftersom många ryttare tävlar sina storhästar för att det är kul så finner man samma namn på de olika tävlingarna gång efter annan. På ponny finns två alternativ, antingen så är ekipaget borta för att ryttaren tröttnat eller så har ekipaget snabbt klättrat i klasserna för att nå ett åtråvårt SM-guld.

 

Sammanfattningsvis. Jag är glad över att tävla Dilko bland storhästarna, då får jag positiva kommentarer på en ritt som egentligen varit värdelös. Så får jag själv analysera det hela efteråt. På ponny hade jag bara fått kommentarer som "spänd ponny, för dagen svårbedömd, kämpa vidare" på storhäst heter det "önskar för dagen mer bjudning och eftergift". Dessutom är det högre krav på en ponny, de ska gå bra, visa sina extraordinära mellangångarter och helst inte ha en enda miss trots att det är barn som rider. På storhäst känns det som att det rycks mer på axlarna. Men så är det också vuxna människor med egen inkomst som inte behöver be sina föräldrar om pengar för anmälningsavgifter, licenser samt be dem köra och spendera en hel dag på en tävling där resultatet ändå hamnar i botten.