Nu har jag överlevt två dagars ridning på hackamore med Dilko. I skogen är det nog faktiskt ett "bett" jag kan tänka mig att använda - iaf fram tills dess att munnen är kollad på honom. Han är har varit riktigt lugn och fin och eftersom han är riden med så mycket säte redan innan så märker jag ingen skillnad alls när jag ska sakta av. Det sägs ju vara svårare att svänga med hackamore än med bett men det har jag faktiskt inte alls märkt av. Tycker Dilko har lyssnat riktigt bra. Problemet som jag ser det är väl att jag vill ha upp honom i formen men han blir gärna lång och låg. Vilket indirekt betyder att det verkar precis som det ska. Ett hävstångsbett ger ju tryck i nacken och ber hästen att sänka huvudet. Så långt är jag helt och hållet med. Då är ju frågan när jag får eftergiften i det? Problemet som har blivit är Dilko gärna lägger sig lite i handen och det borde ju betyda att trycket består? Men funkar ju samtidigt inte att rida på halvlånga tyglar. Nu tvivlar jag ju på att han dött av två dagars ridning med hackamore då det verkligen inte är elakare än ett tredelat som trycker på hans eventuella vargtand.

 

Men, det blir att läsa på ännu mer om bett och deras inverkan. Är ganska intressant sånt där må jag säga. En sak är dock säker jag tror det är bra att rida en del bettlöst ibland framförallt på unghästar som byter tänder osv.