En studie i trafiken
Ännu en dag så har jag jagat skräck i invånarna i Eksjö. Och sedan har det inte hänt så mycket mer. Inte körde jag på eller över någon heller, som tur är! Annars så har jag bara funderat på hur folk tänker i trafiken?
Inte nog med att jag har sett en bilist köra in i den mötande filen i rondell, jag har även sett ett förarbyte vid ett trafikljus, cyklister som kör av trottoaren för att komma ner på vägen, fotgängare som står två meter från ett övergångsställe och funderar på hur denne ska ta sig över vägen, fotgängare som går rakt över vägen utan att titta "för det är ju ett övergångsställe där", bilister som missat rött ljus och backat tillbaka till stopplinjen och så vidare i all oändlighet.
Mina befäl har så rätt när de säger följande: "Inte nog med att ni måste köra lastbil och tänka på allt det för med sig ni måste även köra bil åt alla civilister och tänka åt alla andra som rör sig i trafiken."
Så ja, nu börjar jag av någon underlig anledning bli trött. Men jo, man får ju sig några goda skratt varje dag!
// Johanna
Katthög :)
Katterna blev visst lite trötta efter att ha lekt halva dagen så de beslutade sig för att bilda en svartvit röra i soffan. Måste ju påpeka att Holly är värre än Whiskey :)
Modeintresset är på topp!
Men det är ju tur att jag har gått och blivit världens modenörd helt plötsligt! Har aldrig brytt mig om mode innan men just nu så känner jag att jag har hamnat precis rätt i tiden. Kolla själva:
Japp, det är alltså jag i höstas. Använder fortfarande precis samma kläder även om jag bytt ut de där hemska kängorna till ett par Lundhags Contessa.
Och här är vårnyheterna i tröjväg (bara som en parentes även jag som inte gör en alltför snygg honnör gör en bättre än den där...)
Och här har vi då byxorna... Så det enda jag behöver göra nu är att tala om för alla klädtillverkare att vi i Sverige har ett annat kamouflague (; När jag ändå håller på så kan jag även påpeka att de där supertajta jeansen inte är att rekomendera om man ska kasta sig i skydd i skogen, tröjan är lika opraktisk. Om de inte genast rättar till sina missar så kommer det ta ännu längre tid innan jag smälter in i någon annan stad än Eksjö.
// Johanna
Njut av livet (:
Det gäller ju att njuta av livet! Var nöjd med allt som livet ger är min katts ledord och nog följer han det alltid.
// Johanna
Jag är glad (:
Säger bara en sak idag: Jag är glad! Började med lite, hyfsat (läs: väldigt) jobbig cirkelfys körde sedan lite teoriprov innan jag körde lastbil. Idag roade vi oss med stadsytterkörning i Eksjö. Och tja, det gick åt helvete första varvet. Hade med mig körlärare andra gången, första gången det befälet följde med mig. Och vad säger man? De kommentarerna, shit trodde seriöst inte att ett befäl kunde säga något så positivt till en soldat (; Så ja, jag är glad idag! Och det känns kanon att de flesta körlärarna tycker att jag kör bra (om det går åt skogen så säger de det, jag lovar). Ska jag lyckas manövrera en stor lastbil med släp på en total längd av 18-24 meter så kan jag inte ha för stora problem med att köra lastbilen som är 9 meter... That's it! Så idag ska jag gå och lägga mig med ett leende på läpparna (:
// Johanna
Äntligen måndag!
Fler än jag som har problem med att kliva upp en måndagmorgon? Har precis hittat låten som till och med klarar av att ge mig motivation till att stiga upp från en varm säng (:
// Johanna
Hur man roar sig i snön (:
Hur man som bäst roar sig en helt vanlig lördag i februari när det är snö ute och man har tillgång till en fyrhjuling.
Behöver jag säga att jag hade väldigt roligt igår? Och ja, Martina jag tycker minsann vi ska göra om det här (:
// Johanna
Känner mig duktig :)
Japp idag har jag slagit rekord i duktighet vad gäller min träning. Har nämligen lyckats springa 5 km och simma 1 km under samma dag. Börjar nästan bli lite intresserad av träning igen och är riktigt taggad till att ta död på mig under kompanifysen på måndag! Det går i vågor mitt träningsintresse nämligen och just nu börjar det vara på väg uppåt igen. Känslan när man är helt död efter lite mördande fys är ju helt underbar!
// Johanna
Lever jag i en egen värld?
Har levt i min egna lilla bubbla ett tag nu. Åkt till Eksjö och Ing 2, gått på jägarskola, kommit hem, sovit åkt till Ing 2, kommit hem läst bloggar. Och just det. Har nog missat något när jag har sprungit runt i mina sunkiga, gröna alldeles underbart sköna kläder i några dagar nu. Levt i min egna lilla bubbla. Med en gång när jag klickar mig in på någon blogg dyker "Dagens Outfit" upp, eller hur viktigt det är att vara snygg, smal och sminkad. Funderar på vad det är för fel på världen? Det är inte någon som har kommenterat att jag borde sminka mig, snygga till kläderna och dra in magen för att duga när jag är på jobbet? Måste säga att jag som mer eller mindre enda tjej kan prata alldeles utmärkt med killarna ändå. För visst är det för dem vi ska klä upp oss, eller?
Tänker strunta i det här nu. Min lilla bubbla är trevlig att leva i, jag mår bra där och kan vara mig själv. Nu ska jag bry mig om att köra lastbil och göra det bra istället. Det känns betydligt mer konstruktivt och viktigt än att banta och träna inför Beach 2013 eller skriva "pepptalks" om hur viktigt det är att vara snygg. Ärligt talat, det blir motsatt effekt för mig. Peppar någon gör man genom att visa vad man lyckats med och inte hur snygg man är och vilket otroligt bra självförtroende man får om man tar på sig klackar och glittriga plagg.
God natt då, så ska jag se till att fokusera på lite viktigare saker än det som verkar vara tjejers största problem år 2013...
// Johanna
Tänker strunta i det här nu. Min lilla bubbla är trevlig att leva i, jag mår bra där och kan vara mig själv. Nu ska jag bry mig om att köra lastbil och göra det bra istället. Det känns betydligt mer konstruktivt och viktigt än att banta och träna inför Beach 2013 eller skriva "pepptalks" om hur viktigt det är att vara snygg. Ärligt talat, det blir motsatt effekt för mig. Peppar någon gör man genom att visa vad man lyckats med och inte hur snygg man är och vilket otroligt bra självförtroende man får om man tar på sig klackar och glittriga plagg.
God natt då, så ska jag se till att fokusera på lite viktigare saker än det som verkar vara tjejers största problem år 2013...
// Johanna
Fler bilder!
Här kommer några bilder till ;)
Isa <3
Thunder Boy
Isa
Ballerina
Min dag!
Har haft en riktigt trevlig dag på jobbet idag får jag säga! Måste poängtera att jag har världens bästa jobb. Började nämligen dagen med ett extremt jobbigt fyspass, bökade sedan lite med en dator och avslutade med att köra lastbil. Så idag är jag ett: Härligt trött efter fysen och två: Glad över det beröm jag fick för min körning. Alltså en riktig bra dag som blev bättre av att jag fått hem min fina canvas på världens vackraste katt, Gosan.
Och så var ju vår nya kattunge givetvis tvungen att avsluta det hela med att äta min blivande lunchlåda. Vad lärde jag mig av det? Ett: Mamma måste uppfostra sin katt till att inte hoppa upp på köksbordet. Två: Jag måste uppenbarligen lägga på locket till kastrullen innan jag hon har hunnit lära katten det... Synd att katten och jag hade samma smak när det kom till mat (;
// Johanna
Söta katter!
Här kommer några bilder på katterna.
Cisan
Holly
Holly
Cisan
Bilder ;)
Här kommer några bilder på hästarna ;)
Isa
Thunder Boy
Ballerina
Idag ;)
Idag red jag först en tur iskogen med mamma på Charlie. Vi tog en liten längre tur och han blev ganska trött men tyckte det var kul iaf ;)
Sen blev det en liten skrittur på Isa med mamma, vilket också gick bra! :)
R.I.P Gosan
Efter 15 långa år, 80 kattår, har min gamla katt fått somna in en efter en tids sjukdom. Hon har under de senaste åren haft en tumör på sitt högra framben. Dock är det något som man gärna bortser från när det gäller ett älskat djur. Vi har nog allihop försökt att tränga bort det faktum att hon inte mådde så bra som vi ville göra sken av. Så när Whiskey skulle vaccineras beslutade vi oss för att samtidigt ta bort Gosan. Även om det kändes konstigt att komma hem till ett hus där hon inte längre fanns så kändes det samtidigt bra. Nu vet jag att hon har kommit till en plats där hon inte behöver lida längre.
Som djurägare måste man ibland fatta svåra beslut, för Gosans skull var nog det bland det bästa som kunde hända. Ett djur ska inte behöva lida längre än nödvändigt för att ägaren inte klarar av att ta bort dem.
R.I.P vackra katt
// Johanna
Dagarna!
I torsdags var det dressyrträning för mej och Charlie. Det gick bra fast han var lite stel i vänster varvet.
Igår red jag en tur iskogen med mamma på Charlie, vilket han gillade.
Idag blev det en en liten skrittur på Isa med mamma, vilket gick bra ;)
Blandade bilder ;)
Här kommer det lite bilder till, men nu på lite olika saker ;)
Avslutar med en bild på min katt ;)
Uppdatering (:
Efter att ha kört lastbil hela veckan så får jag ärligt erkänna att jag snart kommer ha grym träningsvärk i högerarmen och måste börja träna mer styrka. Alternativt träna mer på att växla mjukt. Eller skaffa en lastbil som gör som jag vill. Ärligt talat tilltalar alternativ 3 mig mest. Realist som jag är så inser jag att även om jag blir allt bättre på att växla så får jag helt enkelt fortsätta att träna på det istället. Övning ger färdighet och jag är faktiskt stolt över mig själv för att jag kan få en lastbil på 9 m och 20 ton att köra framåt, bakåt, åt sidan och stanna när jag vill. Så nu har jag bestämt mig för att jag ska fixa det här C-kortet för så svårt kan det väl inte vara, eller? Ingenting är ju omöjligt så nu ska jag lösa det här!
Annars så kan jag hälsa att jag är en latmask på kvällarna men red Charlie på kvällen igår och det gick bra tillslut. Sedan har jag inte gjort mycket mer än jobbat och då är det väl tur att man trivs på jobbet! Tror aldrig att dagarna gick så fort i skolan som de gör nu? Nu är det ju snart läggdags igen. Och vet ni vad? I morgon är det fredag och det betyder helg! Sovmorgon och tid att bara slappa, ska faktiskt bli skönt att vila upp sig lite (:
// Johanna
Fler bilder!
Här kommer lite fler bilder på pållarna ;
Isa :) (Hon står för bilderna ovan med!)
Diza ;)
Att klä in hästar i bomull...
Jag tycker inte att vi i våra seriösa försök att göra våra älskade hästar till prydnadssaker ska glömma bort vad de faktiskt är. Och det är djur, flykt- och, framförallt, flockdjur. De vill gå ute i stora hagar tillsammans med andra hästar. Detta för att kunna stimuleras, jag tror inte att de får den stimulans de behöver av att gå i en hage i sådär 7 timmar som mest. Dessutom är det inte allt för ofta som hästen faktiskt har sällskap. Att vi sedan skapar "knäppa" hästar som bockar, skenar, krubbiter och väver är väl ändå inte konstigt? Det ligger ju inte i en hästs natur att stå stilla så länge som de faktiskt gör.
Det rörelsebehov som en häst har kan jag säkert säga inte tillfredsställs av att man rider en timma om dagen + låter hästen gå i skrittmaskin. Ärligt talat är det så att jag hade klättrat på väggarna om jag hade fått sitta inlåst i en liten cell 20 timmar om dagen, få massor med energirik mat och inte ha någon kompis att prata med. De få tillfällen jag sedan hade blivit utsläppt hade jag givetvis exploderat för att bli av med allt energi som har samlats i kroppen. Ren logik eller hur?
Så varför tänker vi människor då inte ett steg längre istället för att klä in hästarna i bomull och vara livrädda för att de skadar sig? Ska jag vara ärlig så tror jag att risken är större att en häst som inte har stimulerats tillräckligt råkar sträcka sig eller dra upp en värre skada när den i ett försök att bli av med sin energi brallar iväg. Med det vill jag bara säga att vi ska tänka på vad vi tar hand om för djur och vilka behov de har. De är hästar som är gjorda för att gå ute dygnet runt, i alla väder. Det är inte naturligt för dem att bli klippta, bära täcken och stå inne längre än vad de är ute.
// Johanna
Bilder ;)
Här kommer lite bilder på pållarna ;)
Ballerina ;) (Det är hon som står för bilderna ovan med!)
Benzin ;)
Igår+idag!
Igår så hade jag inne Isa, ryktade och trimmade hennes man (vilket var välbehövligt!). Så den blev en bit kortare och lite rakare ;) Sedan red jag även Charlie på "banan" (eller en slätt fin hage ijämte banan!). Han skötte sej fint och funkade bra, var dock lite trött sen dagen innan då han fick en lite hårdare runda.
Idag har jag först haft inne han och trimmat manen och fixat pannlugen+svansen. Det var också välbehövligt ;)
Sedan hade jag inne Isa och ryktade :)
Här kommer bilder på bådas man, innan och efter ;)
Isas man!
Charlies man!
Ponnyakuten 4
Eftersom jag inte kan låta bli så tittar jag på Ponnyakuten även iår. Första reflektionen var givetvis att det verkar som att hästkunskapen hos dagens barn och ungdomar verkar ha sjunkit ytterligare. Men om man nu bortser från ett ganska gammalt faktum (efter att ha studerat ridningen på diverse ponnytävlingar) så får jag väl säga att det är kanon att några barn får möjlighet att lära sig häst! Ett riktigt bra intivativ för ridsporten måste jag säga, dock vore det kanske bra om de som tittar på programmet också lär sig lite av det?
Där kommer jag in på det jag hade tänkt skriva. Hur tänker SVT med klippningen egentligen? Jag bryr mig inte det minsta om de fina vyerna i Skåne eller hur hur kamelen Sven ser ut när han fäller. Framförallt så ger det mig ingenting att för femhundrafemtielfte gången se filmen från castingen där ekipagets problem visade sig. Eller när deltagaren pratar om vad för problem hästen har, samma intervju som alla andra gånger dessutom. Jag vill se hur problemet löser sig och det är jag nog verkligen inte ensam om! Så SVT får jättegärna tänka om och visa hur gästtränaren löser problemen istället för att visa onödiga, gamla filmer eller långa lika onödiga intervjuer.
// Johanna
Smakprov ;)
Här får ni en bild som jag tog idag, det kommer komma fler imon! Då blir det på lite allt möjligt, kommer även lite mer updatering om dagarna ;)
Förkyld...
Behöver jag säga något mer? Nu så har nämligen även jag lyckats dra på mig förkylningen som resten av familjen har snörvlat i ett tag. Kunde ju inte bli mer välplanerat, har verkligen inte tid att vara sjuk nu! Dessutom är det riktigt tråkigt att inte kunna träna (trodde inte att jag skulle säga det där ^^). Så nu ska jag krya på mig själv med att ta det riktigt lugnt och hoppas att skiten går över fort! :)
// Johanna
Findus lasagne
Med tanke på att det fanns hästkött i Findus lasagne, vilket sedan skapade ett ramaskri i media så ställer jag mig några ganska givna frågor:
Vad gör det så hemskt att äta hästkött? Äter man kött så är det väl inte konstigare att äta hästkött än fläsk- eller nötkött? Någonstans måste man väl ändå göra av djuret när det är dags för det att galoppera vidare till Trapalanda. Så varför inte ha lite nytta av det? Eller är jag bara en köttfantiker?
Vad gör det så hemskt att äta hästkött? Äter man kött så är det väl inte konstigare att äta hästkött än fläsk- eller nötkött? Någonstans måste man väl ändå göra av djuret när det är dags för det att galoppera vidare till Trapalanda. Så varför inte ha lite nytta av det? Eller är jag bara en köttfantiker?
Men, Findus får allt se till att det står i innehållsförteckningen vad deras produkter innehåller för kött! Jag vet att det finns många som inte skulle kunna tänka sig att äta hästkött. Men hästarna har i alla fall i de allra, allra flesta fall haft ett bra liv där de har fått kärlek och omtanke under hela sitt liv. Det är nog betydligt mer än vad man kan säga om Broilerkycklingar som föds upp för att bli mat så fort som möjligt. Så är man inte vegetarian ska man nog ta sig en liten funderare. Det kanske är bättre att äta hästen som haft ett meningsfullt liv än kycklingen som har fötts upp för att bli mat - och som får ledproblem samt slaktas fortast möjligt.
Om jag ska vara ärlig så är nog tanken mer lockande att äta upp något som man vet har haft det bra än något som har plågats för att vi människor ska kunna äta gott... Jag vill nog faktiskt veta vad jag äter och hur djuret har mått. Eftersom jag inte själv har några planer att börja föda upp djur för att veta vad jag äter så får jag välja det näst bästa och välja med eftertanke. Resultatet? Antagligen att jag kommer leva på älg och vildsvin...
Whiskey igen (:
Bjuder på lite bilder på min nya kattunge. Han gör sig minsann riktigt bra på bild. Som synes så har även våra gamla katter börjat acceptera honom, iaf Cisan som han både leker och sover med nu. Gosan är dock skeptisk och tycker inte alls om honom, gammeltanten är verkligen inte vad hon har varit ):
// Johanna
Idag!
Idag blev det först en tur med mamma på Charlie iskogen. Det gick bra, fast han tyckte det var kul och försökte bocka någon gång i galoppen ;)
Sen följde mamma med mej och Isa på en liten skrittur, vilket gick bra :)
Ingen kedja är starkare än sin svagaste länk
Det finns ett välkänt faktum som kan vändas och vridas åt alla möjliga håll och kanter för att passa sin egna tolkning. Jag tänker på citatet "ingen kedja är starkare än sin svagaste länk". Det kan tolkas på många sätt, som att vi ska trycka ut den svagaste individen för att stärka oss själva. Låta den starkaste överleva och på så sätt rädda vår ras. Men visst låter det lite väl förlegat med tanke på dagens samhälle?
Uppenbarligen är det inte det. För även om vi påstår att vår mobbing och vårt hat, är pga andra orsaker så kan vi inte missa de faktum att de beror på att någon sticker ut. Och det är inte bra eller hur? Att sticka ut är aldrig bra, tänk själv en prickig zebra bland alla randiga. Jag har en känsla av att vår mobbing grundar sig i en primitiv funktion som säger till oss att vi måste anpassa oss, följa strömmen och göra som alla andra. Vår mobbing grundar sig säkerligen också på olika faktorer som dagens ideal, våra värderingar och många andra faktorer. Det legaliserar ändå inte någon form av mobbing eller diskriminering.
Det är där jag har fått lära mig något annat. Om nu inte kedjan kan vara starkare än sin svagaste länk så får man göra något åt det. Jag fick under tre månader lära mig att även om individen är klar är inte gruppen klar. Individen är klar först när gruppen är det. Det betyder att om nu någon halkar efter, inte riktigt klarar kraven så ger man inte fingret åt personen och sticker utan man väntar och man hjälper denne.
Lite likadant tror jag man ska tänka när det kommer till mobbing. Även om man nu någon sticker ut på något vis är det bättre att acceptera det och istället stötta om det behövs. Du hjälper inte när du skriker hur dum i huvudet någon är, eller att den är rasist, en blattejävel eller vad det kan tänkas vara. Nej, det är det effektivaste sättet att sänka någon. Eftersom det inte heller var målet så är det bättre att tänka om och tänka till.
Det enda vi behöver göra är att visa varandra respekt för jag har förstått en sak, vi är alla människor. Oavsett hur vi ser ut, vad vi har för åsikter, religion eller hudfärg. Vad vi är, det är människor. En enda lång kedja med 7 miljarder människor som aldrig kommer att vara starkare än sin svagaste länk.
// Johanna
Black & White repris :)
Två katter i mitt knä var visst en för mycket tyckte Gosan. Men hon kunde stanna så pass länge att jag hann ta en dålig bild på båda två. Ja, Whiskey är en smula påflugen och ansåg att det minsann var hans tur att ligga i mitt knä nu...
Vart är världen på väg?
Jag såg Uppdrag gransknings program om näthat alldeles nyss och frågar mig om vi verkligen lever i år 2013 eller om det snarare var år 13? Hur tänker folk och vad får dem att skriva sådana saker. Bara för att det skickas från dator till dator betyder inte det att det är harmlöst. Ord skadar mer än slag. Uppenbarligen saknar vissa personer någon sorts form av mental spärr som säger "nej, så här beter man sig inte mot någon".
Det var i stridens hetta, det var bara Facebook, jag menade det ju inte, jag är ledsen. Tror någon att det hjälper att säga det nu? Innan man skriver något bör man tänka på konsekvenserna av sitt handlande. Bara för att det är på Facebook, ett mejl eller en anonym kommentar på en blogg så betyder inte det att det inte är på riktigt. Skärpning Sverige! Och nu talar jag både för män och kvinnor som skriver dessa kommentarer. För inte är det 50-åriga män som rasar på ponnyryttares bloggar. Nej, det är tjejer i min ålder eller yngre. Och till er alla vill jag bara säga: Tänk efter före.
Till rättsväsendet: Det kanske är dags att se över lagarna i Sverige. Om det går att hitta fildelare som gömmer sig bakom datorer och IP-nummer så tror jag att man kan göra en kraftansträning för att hitta dessa anonyma personer. Bara det kommer en lag, i likhet med fildelningslagarna kanske? Vi kan om vi vill och nu är det väl ändå dags att visa att vi är mer än grottmänniskor och faktiskt har ett eget kritiskt tänkande och kan känna empati.
Köpa framgång?
Ryttare som inte kan rida men får en bra ponny av sina föräldrar och så vips är man på elitnivå! Är det vad det hela ska gå ut på?
Något som jag är riktigt fel är ponnyhoppning idag mer eller mindre går ut på att föräldrarna har pengar. De flesta ponnyryttarna som tävlar på elitnivå idag har fått en ponny som redan var på den nivån när de köpte den. Efter ett halvår har ryttaren redan hoppat SM, fast de har inte lärt sig något om ridning och sätter bara på ponnyn ett skarpare bett om man inte kan kontrollera den. Att ryttaren sen inte vet vad dressyr ens är eller att ponnyn inte vet hur man gör när den kröker på nacken är ingen som bryr sig om, för de tävlar ju på elitnivå?
Jag är själv ponnyryttare och har några år kvar på ponny. Även om jag inte tävlar på elitnivå som många andra har jag lärt mig att rida. Jag har inte fått allt serverat på ett silverfat utan har fått kämpa med min ridning men det har gjort att jag har lärt mig väldigt mycket.
Om alla får färdiga ponnyer vem ska då ta ansvaret för ungponnyerna och utveckla våran hoppsport framåt? Det är frågan jag ställer mig när jag tittar på nationella ponnytävlingar idag.
I'm alive :)
Kan ju skriva ett inlägg lite snabbt och hälsa att jag faktiskt lever! Hinner ju knappt sitta vid datorn när kommer hem efter jobbet. Igår var det jägarskola och idag har jag ridit Charlie.
Annars så kan det ju vara roligt att veta att jag börjat min lastbilsutbildning nu! Måste säga att det är både riktigt häftigt och komplicerat att köra den där stora saken. Men ingenting är omöjligt och övning ger färdighet!
Nu blir det att sova för min del, måste ju vara pigg och vaken inför lastbilskörning med tillhörande teori i morgon :)
// Johanna
Haha!
Tyckte denna bilden på Charlie blev lite cool, ser ni vad det är?
Fler bilder!
Här kommer dom sista bilderna från helgen ;)
Att provocera på rätt sätt
Att vi människor har en förmåga att knyta an till djur vet nog de flesta. De som dessutom har haft en ponny och framförallt under tonåren vet om att man blir väldigt fäst vid den. Precis som i allt annat som har med hästar att göra så är det ägaren som har rätt, vet bäst och mest. Dessutom får ingen, och då menar jag ingen, kommentera eller kritisera ponnyn i fråga. Det borde vara ganska uppenbart för alla. Ens egna älskling är bäst oavsett om det rent statiskt finns bevis som säger annorlunda eller om den underbara ponnyn nyss har slängt av dig, ätit upp ett täcke eller gjort något annat "underbart".
Ändå, ändå så verkar ingen förstå detta fenomen? Vem har inte känt känslan av ilska, frustration och tänkt tankar om vilken idiot och egoist en bloggare är när denne konstant påpekar hur underbar dennes ponny är. Det kliar i fingrarna att skriva ett surt inlägg om att din häst minsann är 10, om inte 20, gånger bättre och skulle kunna göra allt det där baklänges och med förbundna ögon. Dessutom har just din ponny enormt mycket mer kapacitet än bloggarens oavsett vad din ponny har lyckats med. Du kanske har rätt, du kanske har fel men du blir lika arg ändå.
Trots att vi vet om detta så fortsätter vi att förundras över hur arga folk blir när ens älskade ponny blir kritiserad. Är det inte rätt uppenbart att det är enda sättet det hela kan sluta på? Med ilska och en sällan skådad aggresivitet. För mig är det faktiskt det. Om sanningen ska fram så har jag bitit mig i tungan och knutit näven i byxfickan många gånger, tagit ett djupt andetag och tänkt "om jag skriver ett surt inlägg om hur dålig ponnyn ifråga faktiskt är så får bloggaren precis som denne vill". Det hela är trots allt bara ett sätt att provocera.
Och hur provocerar man bättre än när man indirekt kritiserar det man håller av mest i hela världen? Den här gången är det kritik mot sin älskade, underbara och gulliga ponny.
Bilder!
Här kommer lite bilder på hästarna sen ihelgen ;) För en gångs skull lös solen också!
Helgen ;)
Igår så red jag först en skrittur på Isa med mamma, inte så lång men det är ju så isigt överallt. Fast det gick bra!
Sedan åkte vi med Charlie till ridhus, så jag kunde rida igenom honom. Han var lite stel och sprang lite i början men han gick bättre sen. Han funkade faktiskt riktigt bra i galoppen med. Efter jag hade ridit honom så var han lite svettig ;)
Idag red jag först en runda i skogen med mamam på Charlie, vilket gick bra! Sen blev det en skrittur med Johanna på Isa (samma långa som igår!) men det gick bra.
Pållarna!
Den där festivalen...
Sitter och lyssnar på musik, på mina favoriter som består av en blandning från Queen till Kapten Röd. Samtidigt tänker jag på att Melodifestivalen började igår. Första tanken som då dyker upp är ganska självklar. Vad finns det för mening med att tävla i musik? Om det är något som vi tycker olika om så är det väl ändå vilka artister vi tycker om? Så vad är då poängen med att tävla i detta och låta folket rösta? Det kommer ändå att bli någon som blir missnöjd, oavsett vem som vinner. Dessutom är enligt mig hela tävlingen otroligt överdriven. Och alla låtar låter exakt likadant som de har gjort de senaste 20 åren. Det hela har inte direkt utvecklats. Förra året stack Loreen ut och tur var väl det! Då fick ju Sverige tillbaka sin merit som ett stort "schlagerland".
Jag har bara tittat på de två låtarna som än så länge har gått vidare till final och är inte imponerad. Men så har jag ju en helt annan musiksmak än vad som spelas under Melodifestivalen. Igår valde jag därför bort Melodifestivalen, det drar liksom inte att titta på det hela. Istället såg jag på ett inspelat avsnitt av Gladiatorerna som på sitt sätt är lika kontroversiellt. Jag imponerades av utmanarnas styrka, vilja och mod istället för överdådiga kläder, imponerande dansnummer och ytterligare en schlagerplåga som ska spelas sönder på radion. För mig är det bästa sättet att slippa det hela, så behöver jag inte skriva sura inlägg på Facebook om att låtarna sög och det enda som var bra var mellanakten. För det hela känns bara som en komedi som spelas upp ännu en gång varje år, ungefär som "Grevinnan och betjänten" på nyår....
Black & white
Hittade Whiskey liggandes i samma soffa som våra katter och dessutom rygg mot rygg med den ena. De ska nog kunna bli kompisar en dag :)
Styckat svin och hörlurar...
Idag så har jag roat mig med att ta en promenad i skogen och sedan hjälpte jag till att stycka ett vildsvin. Sånt där trevligt lördagsnöje! Men ska jag kunna bli jägare vore det väl bra om jag kan ta hand om köttet?
När jag kom tillbaka insåg jag att min hörlurar hade flyttat på sig från byrån till min säng. Dessutom var de i två delar. Bredvid satt en vit katt och tittade oskyldigt på mig. Tack sa jag där rök mina bästa hörlurar... Så jag lovar mig själv att inte lägga något tuggvänligt på byrån från och med nu.
Nu ska jag och Whiskey, som fortfarande är lite i onåd sova så sött :)
// Johanna
Whiskey!
Igår tog jag några bilder på Whiskey, här får ni dom två bästa ;)
Tankar i kvällsmörkret.
Ännu en gång vill jag ta upp skolan. Och hetsen kring den. Ja, jag vet jag är gammal gick det gamla systemet och gled igenom min skolgång på en räkmacka. Ändock har jag min skoltid i färskt minne. Så nu tänker jag generalisera lite.
Alla ungdomar verkar idag tycka att skolan är det viktigaste på jorden, i alla fall om de är av kvinnligt kön. Och det är den, kunskap ska man aldrig förakta. Sedan har vi ett stort, stort, STORT men. De första betygen sätts i 6:an (ja tillåt mig att skratta!). Okej, det är ju bra. Att ungdomarna/barnen vet vilken nivå de faktiskt ligger på. Men vad har du för nytta av dina betyg i 6:an senare i livet? Kanske till nästa arbetsintervju? "Titta här, chefen, i 6:an så hade jag A i alla ämnen!". Eller kanske inte. Första gången du har behov av dina betyg är när du ska söka till gymnasiet. Och då talar vi om betygen ifrån 9:an.
Så snälla sluta hetsa! Är du 12 år gammal ska du inte hem och plugga till prov och läsa läxor i timmar varje dag! Det är ingen fara du hinner med sånt. Man behöver inte stressa fram en skoltrötthet. Nej, jag vet det är inte säkert att man blir skoltrött. Jag generaliserar okej? Och talar av egen erfarenhet. Min motivation tog slut andra terminen i 7:an. Med det vill jag säga att man kan ta det lite lugnt fram till slutet av 8:an. Innan dess? Håll dig över gränsen!
Ja, jag har noll koll på vad som krävs nu och allt ska visst vara sjukt svårt. Det ska inte gå att arbeta upp sina betyg osv. Men jag tror, och vet, att hänger man med på lektionerna, lyssnar och tar till sig det som sägs så tror jag inte att det är några svårigheter att få D. Eller att kunna jobba betygen under de sista terminerna med mer motivation och lite jäklar anamma.
För sedan kommer ju det som gäller: Gymnasiet. Där bestämmer du dig för om du vill bli läkare eller industriarbetare. Och där ska du jobba, slit som ett djur om du vet att du vill bli något. Satsa allt det du inte satsat tidigare och kom inte slutkörd, skoltrött och med noll motivation till gymnasiet. För det är där du bestämmer vad du vill bli.
Så snälla, tänk efter före. Plugga med förnuft och känsla kör inte slut på er i förtid utan satsa när det ska satsas. För mig stavas den satsningen: Gymnasiet!
// Johanna
Dagen!
Eftersom vi hade åhörakväll iskolan igår så var vi lediga idag! :) Först blev det en tur på Charlie i skogen med mamma, vilket gick bra! ;) Efter det följde mamma med mej på en liten skrittur med Isa vilket också gick bra.